Den första helgen i december arrangeras varje år ”Warley National Model Railway Exhibition” i Birmingham. Henrik Ekströms reportage från fjolårets mässa kanske kan inspirera till en egen resa i år.
Text & foto: Henrik Ekström
Eftersom jag är en flitig läsare av engelska tåg- och mj-tidskrifter är ”Warley National Model Railway Exhibition” en mässa jag länge velat besöka. Den arrangeras av Warley Modelljärnvägssällskap som huserar i en egen stor lokal där man har flera klubbanor i alla skalor från N till 0. Många medlemmar bygger också modeller för trädgårdsbanor.
Klubbens mj-mässa är den största i Storbritannien och organiseras av ett aktiebolag ägt av klubben. Mässan brukar arrangeras den första helgen i december på det mycket stora mässområdet NEC i utkanten av Birmingham. Mässan förra året fyllde två av de mindre mässhallarna, nummer 11 och 12. Mässområdet har en egen järnvägsstation där både lokaltåg och fjärrtåg på linjen London- Liverpool/Manchester passerar. Flyger man direkt till Birmingham ligger Birminghams flygplats strax intill mässområdet.
Virgin Trains snabbtåg mellan London och Manchester stannar vid mässhallarnas egen järnvägsstation i utkanten av Birmingham.
Denna gång valde jag att åka till England snabbt och intensivt. Första morgonflyg till Köpenhamn och därifrån direkt till Birmingham. Mitt plan landade bara tio minuter efter det att mässan öppnat på lördagen. Med bara ett lätt handbagage gick det snabbt genom flygplatsen till det väntande förarlösa tåget som pendlar mellan flygplatsen och stationen varifrån jag tog mig vidare till fots till mässområdet.
Det visade sig att det samtidigt pågick en stor modemässa på området och alla besökarna till denna hade gjort att det var omöjligt att ta sig fram via den inglasade gången till hallarna där mj-mässan pågick. Detta hade arrangörerna löst genom att låta bussar transportera alla besökare till mj-hallarna inne på området. Kön till bussarna var närmare 100 meter, men med många bussar igång så det blev bara 10 minuters väntan.
Så mycket folk utanför hallarna! De stora bil- och bussparkeringarna som ligger i anslutning till dessa hallar måste varit fyllda. Det var långa köer till kassorna för att hämta förköpta biljetter och skulle man köpa sin biljett på plats var köerna ännu längre. Men med en pressinbjudan var det bara att glida förbi, en timme efter att jag landat. Efter ett kort besök vid organisationsmontern för registrering och med ett digert programhäfte i handen tog jag en snabb sväng runt i hallen för att få en uppfattning av det hela. Utrymmet var mycket större än jag trott så här gällde det att planera. Började med att gå till en av pubarna inne i hallen för att njuta av en öl och titta igenom programmet. Det var bra att det fanns en garderob där man kunde hänga av sig för det var varmt och mycket folk i gångarna.
En av de Schweiziska modulbanor som visades. Det är inte utan att man blir lite nyfiken på hur man gör för att transportera anläggningen.
Hall 12 var något större än hall 11. Här hade man samlat flera anläggningar i N-skala, fler inslag i 2mm-skala och ett par banor i Z-skala. I mitten av hallen fanns det ett antal schweiziska modulbanor, då engelska Swiss Society firade 20 år. Vidare mot höger fanns det flera fina amerikanska banor och längs den högra väggen massor av butiksbord. Intill fanns en av matytorna, där några ”husvagnar” var inkörda. Från dessa kunde man köpa mat, glass, dryck och godis. Beslutade mig för att äta min lunch där, en ”pastry” (en sorts pirog) med te. Ovanligt prisvärt för att vara på en mässa, dessutom väldigt varmt och så där härligt smak- och färglöst! Gick tillbaka förbi de amerikanska anläggningarna till området till höger om entrén där det fanns ännu fler butiksbord.
Fleischmann var representerade med en stor anläggning, helt inbäddad i snö.
Närmare entrén hade man ställt ett ellok i skala 1:1 och här kunde man också hitta de stora mj-aktörernas montrar. De brittiska tillverkarna Bachmann, Peco och Gaugemaster hade här stora montrar där man visade sitt sortiment och aktuella nyheter. Här fanns även mj-tidningen Railway Modeller samt montern för den brittiska importören av Fleischmann. Denne hade lånat in en stor demoanläggning från Tyskland. Här hittade man även Warleys egen klubbmonter, där bland annat ungdomssektionen visade upp en modelljärnväg med ”Harry Potter” som tema. Kanske ett bra sätt att locka nya till hobbyn?
Det fanns flera anläggningar med lite större tåg. Här en schweizisk anläggning i skala G.
Den intilliggande hall 11 var något mindre men även den full av modelljärnvägar. En stor yta var vikt för stora modeller i skala 1:5, helt fantastiskt fina modeller som modellbyggare valt att lägga ner många timmar på. Ett par stora trädgårdsbanor hade flera lok med riktig ångdrift. Dessutom fanns det flera stora modulbanor i H0 och en tunnelbaneanläggning i samma skala. Naturligtvis fanns det många butiksbord även här.
Londons tunnelbana var naturligtvis representerad av en anläggning i modell.
Dessutom hade man ett 20-tal workshop-bord där mj-byggande förevisades och diskuterades. Intill fanns det ytterligare en pub samt en stor yta där kaffe och vin serverades under uteparasoller inomhus! För den med egen medhavd matsäck fanns det dessutom ytor i bägge hallarna där man hade möjligheten att ha picknick.
Olika moment i modellbygge visades av experter. Här kunde man se detaljer i varje process och även få kontakt med de olika modellbyggarna.
Detta var helt klart en mässa där besökare handlade. Många försåg sig med det som behövdes för vinterns byggen och tillverkarna passade på att visa nya modeller som kommit ut på marknaden lagom till mässan. Såg inte att det såldes plastpallar, men nästan alla besökare med småbarn hade en pall med sig. Barnen kunde själv se över kanten till banorna och det fanns nästan alltid en pall att sitta på en stund.
Klockan 18.00 stängde mässan på lördagen och det ropades ut i högtalarna att vi var välkomna tillbaka nästa dag. Det var dags att ta pendeltåget in till stationen i centrum, Birmingham New Street, varifrån det var en kort promenad till hotellet. Passade på att ta en promenad i centrum innan middagen.
Två bilder på en av de riktigt stora modelljärnvägar som visades upp på mässan.
Söndagsmorgon och ut till mässan igen. Inte helt oväntat stod det ett antal män och fotade tåg och skrev upp littera på det som passerade stationen vid mässområdet. Under hela dagen fanns det goda möjligheter att prata med utställarna. Färre besökare under söndagen gjorde det enklare att komma nära anläggningarna. Blev även inbjuden vid flera montrar att komma in och under för att kika på detaljer och lösningar.
De utställda anläggningarna tilldrog sig ett stort intresse från mässans besökare.
För att kunna ha många tåg i trafik på en stor visningsanläggning krävs ett rejält tågmagasin.
Tiden gick fort och vid tretiden var det dags att ta sig till flygplatsen för hemresan. Efter en snabb och smidig incheckning fanns det tid att äta och titta på inköpen från mässan.
Mässan i Birmingham har fokus på modelljärnvägar med brittisk förebild, men det finns en hel del att titta på och mässan är värd ett besök om man är mj-intresserad.
Mer information om årets mässa som arrangeras den 1 – 3 december 2006 hittar du på arrangörens egen hemsida: www.warley-mrc.org.uk
En anläggning måste inte ha en omfattande förebild för att vara händelserik. Dessa gentelemen har byggt en modell av en lokstation, med allt vad det innebär.